De viktigaste EU-reglerna för träkonstruktion

Hur påverkar Europeiska unionens beslut träbyggnadsbranschen? Här följer en beskrivning av de viktigaste reglerna, lagarna och initiativen, så att du ska få förståelse för hur de påverkar det dagliga arbetet i din träbyggnadsrelaterade verksamhet.

Det finns många EU-regler gällande träbaserad konstruktion under värdekedjans olika faser – från skogen till livscykelns slut. För att förstå vilka EU-förordningar, -direktiv och -initiativ som är viktigast för träbyggnadsbranschen bad vi två experter att guida oss genom de många policyer, processer och regler som finns.

Läs vidare för att få en översikt över det aktuella läget för europeisk träkonstruktion, förstå vart vi är på väg och vad vi ska hålla utkik efter för att ligga i framkant!

Stor skillnad mellan EU-länder

Om vi tittar på den europeiska kontinenten ur ett fågelperspektiv varierar mängden träbyggnader och deras skick kraftigt från land till land. Skillnaderna har till exempel att göra med klimat, erfarenhet och traditioner, men även politik.

Ett exempel på en träbyggnadsfrämjande policy finns i Frankrike, där hälften av allt material som används vid offentlig byggnation ska bestå av trä eller andra hållbara material. I de nordiska länderna finns ett starkt fokus på att konstruktioner ska ha ett minimalt koldioxidavtryck, vilket också indirekt ökar användningen av trämaterial.

”I Danmark ges inte bygglov om utsläppen förutsätts bli för höga”, förklarar Aila Janatuinen, chief advisor på Federation of the Finnish Woodworking Industries. ”När koldioxidavtrycket övervakas och begränsas är trä – som en befintlig byggnadslösning med låga koldioxidutsläpp – i allmänhet fördelaktigt.”

Petri Heino från det finska miljöministeriet vill uppmärksamma oss på European Wood Policy Platform (WoodPoP), som har lanserats av Finland och Österrike. Plattformen för samman 27 europeiska länder, som utbyter erfarenheter och bästa praxis gällande träbefrämjande policyer.

”Det här är otroligt viktigt eftersom träkonstruktion befinner sig i väldigt olika stadier i olika europeiska länder”, säger Heino, som är programchef för den finska regeringens åtgärdsprogram för träbyggande (2016–2023) och har följt sektorns utveckling noggrant.

Som ett resultat av kulturella, geografiska och politiska skillnader mellan europeiska länder skrivs specifika lagar för träkonstruktion på nationell nivå. EU inrättar dock regler för sektorn i allmänhet som påverkar träbyggnader. EU:s klimatinitiativ, liksom många andra EU-insatser, påverkar också attraktionskraften i att använda trä som byggnadsmaterial.

Vi tar en titt på några av de viktigaste.

Uppnå koldioxidneutralitet till år 2050

Initiativ och lagstiftning från EU har tagits fram till stöd för större policymål, säger Petri Heino. ”Bland de viktigaste målen just nu är att bli koldioxidneutral till år 2050.”

För att uppnå koldioxidneutralitetsmålet till århundradets mitt närmar sig kommissionen utsläppsminskningar genom en mängd olika initiativ, bland annat den europeiska Gröna given, 55 %-paketet och Nya europeiska Bauhaus.

Medan den Gröna given fokuserar på den stora gröna övergång som krävs för att nå 2050-målet, siktar 55 %-paketet på att revidera EU-lagstiftningen för att uppnå EU:s mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Ett närbesläktat initiativ är det tvärvetenskapliga Nya europeiska Bauhaus som fokuserar på att bygga berikande, hållbara och inkluderande utrymmen för alla européer.

”Nya europeiska Bauhaus är en stark signal från kommissionen om stöd för användning av förnybara och naturliga material, särskilt inom byggsektorn”, säger Petri Heino.

Träbyggnader som kolbindning

Ett annat intressant förslag är EU:s certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid, en frivillig EU-omfattande mekanism för att certifiera upptag av koldioxid som genereras i Europa.

”Träprodukter från byggsektorn kan sluta sina liv som koldioxidbindande biokol, och kommissionen påminner även om att produkter med lång livslängd, till exempel träbaserade byggnadsmaterial, fungerar som en form av kolbindning”, säger Heino, som generellt sett anser att certifieringen för upptag av koldioxid är positiva nyheter för träkonstruktion.

”Det är dock viktigt att hålla ett öga på de exakta kraven och beräkningsmetoderna. Det skulle vara bäst att titta på kolbindningspotentialen för hela byggnadsbeståndet i stället för att fokusera på varje enskild produkt. Precis som vi gör med skogen; fokus ligger inte på varje enskilt träd, utan på den koldioxid som skogens totala yta kan binda”, säger Heino.

”För att säkerställa att det här sker på ett klokt sätt behöver träbyggnadsbranschen en stark representation inom EU, precis som betong- och stålindustrin.”

Låg miljöpåverkan som kriterier för CE-märkning

Förordningen om byggprodukter är en av EU:s förordningar som direkt påverkar träbaserade byggverksamheter i alla medlemsstater och andra länder.

Förordningen om byggprodukter berör samtliga byggprodukter, inte bara dem som är tillverkade av trä. Nu revideras förordningen för att göra hållbara produkter till norm i EU och förbättra cirkulära affärsmodeller.

En viktig punkt i den reviderade förordningen om byggprodukter är att inkludera produkternas miljöegenskaper i kriterierna för CE-märkning. CE-märkningen anger att en produkt uppfyller de grundläggande EU-kraven, vilket gör att den fritt kan marknadsföras och säljas i europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

”Den viktigaste miljöegenskapen hos byggprodukter är koldioxidavtrycket”, säger Aila Janatuinen. ”Eftersom träprodukters klimatpåverkan är mindre än andra produkters uppmuntrar den här revideringen användning av träbaserade produkter vid konstruktion.”

Fokus på byggnadernas energiprestanda

En annan EU-lag som är värd att notera är direktivet om byggnaders energiprestanda, ”den byggnadsrelaterade systern till energieffektivitetsdirektivet”, som Janatuinen kallar det. Den här rättsliga ramen, som även den för närvarande revideras, är avsedd att öka byggnaders energiprestanda.

”Endast cirka två procent av byggnadsbeståndet utgörs av nya byggnader, så det här direktivet är i stor grad riktat mot att öka energieffektiviteten i befintliga hus”, förklarar Aila Janatuinen.

Hon betonar att fokus, i och med revideringen, skiftas mot att undersöka energiförbrukningen i byggnaders hela livscykel, inklusive energin som används vid tillverkning av byggnadsprodukterna, vilket kallas inbäddad energi.

”Det här förbättrar träprodukters position eftersom energiförbrukningen vid tillverkningen av andra material är högre än för träprodukter.”

Ligg steget före med en hållbar leverantör

Hur kan yrkesverksamma inom träbaserade byggnadsverksamheter bäst förbereda sig för de regler och initiativ som kommer från EU inom en snar framtid?

Aila Janatuinen och Petri Heino ser positivt på att EU fortsätter att gynna lågemissionskonstruktion, vilket först och främst betyder trä, och båda betonar vikten av miljövarudeklarationer (EPD). De här deklarationerna är internationellt jämförbara, tredjepartsverifierade dokument som hjälper byggentreprenörer och -konstruktörer att bättre förstå miljöpåverkan för de produkter och material som används i deras projekt.

Fram tills nu har miljövarudeklarationer varit frivilliga, men UPM Plywood tillhandahåller redan miljövarudeklarationer för WISA Plywoodprodukter.

”Det är en bra idé för alla i branschen att lära sig förstå terminologin: Koldioxidavtrycket är en sak, sedan finns koldioxidhandavtrycket, som innebär en positiv påverkan. Båda dessa är synliga i de miljövarudeklarationer som finns på ansvarstagande företags webbplatser”, säger Aila Janatuinen.

Petri Heino påminner oss om att arbetet med att minska klimatavtrycket för redan väldigt hållbara träprodukter är ett pågående och aldrig sinande arbete.

”EU:s direktiv är tydligt: Vi rör oss mot koldioxidneutralitet. Det innebär att alla företag måste känna till påverkan för de produkter de tillverkar, säljer eller använder. Miljövarudeklarationer måste alltså tillhandahållas, men även planer för att minska utsläppen måste finnas på plats”, påpekar Heino.

”Man måste vara proaktiv och bättre än vad lagstiftningen kräver.”

Typer av EU-lagstiftning

Förordningar: Rättsakt som gäller direkt och är bindande i sin helhet i alla EU-länder.

Direktiv: Kräver att EU-länder uppnår ett visst resultat, men länderna får själva bestämma på vilket sätt.

Rekommendationer och yttranden: Synpunkter och förslag från EU-institutionerna som inte medför några rättsliga skyldigheter.

Källa: Europeiska kommissionen

Viktiga EU-policyer, -initiativ och -lagar att ha koll på

Den europeiska Gröna given: Ett paket med politiska initiativ för att nå EU:s mål om koldioxidneutralitet till år 2050.

55 %-paketet: EU:s revideringar av lagstiftning och initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030.

Nya europeiska Bauhaus: Initiativ som kopplar samman den europeiska gröna given med våra boendemiljöer.

EU:s Taxonomi: Ett gemensamt klassificeringssystem för hållbara ekonomiska aktiviteter.

Certifiering för upptag och infångning av koldioxid: Ett frivilligt EU-omfattande ramverk för att certifiera upptag av koldioxid.

Förordningen om byggprodukter: Harmoniserade regler för marknadsföring av byggprodukter inom EU.

Direktivet om byggnaders energiprestanda: Policyer och supportåtgärder som hjälper nationella regeringar att öka energiprestandan.

Hur EU-förordningar påverkar träkonstruktion

Sara Steensig