Träbyggnation som utförs på rätt sätt sparar på miljön och möjliggör en hållbarare livsstil. Nya innovativa träbyggnader visar också vägen mot framtiden.
Vår bebyggda miljö uppfyller våra praktiska och estetiska behov: den erbjuder skydd och i bästa fall ser den både bra ut och känns bra. Byggnader uttrycker också värderingarna, attityderna och livsstilen hos dem som konstruerat dem och dem som använder dem. Eftersom vi dagligen konfronteras med den bebyggda miljön, har den en betydande inverkan på oss – även som vägvisare mot framtiden.
”Byggnaderna är metaforer som sänder ut ett budskap. Medan den gamla talesättet lydde ”mitt hem är min borg”, kan de nya metaforerna vara till exempel ”välfärdsbo”, ”flygledartorn” eller ”hjärna’”, säger professor Sirkka Heinonen från Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet.
Heinonen, som forskat i samhällenas framtid ur många perspektiv, har under sin karriär fördjupat sig bland annat i budskapen hos futuristiska byggnader i Europa och Asien. För tillfället undersöker hon klimatneutrala och intelligenta städer i ett projekt som ingår i EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe.
Det finns utrymme för nya byggnadsmetaforer, eftersom det finns ett behov av förändringar inom byggnation. Urbaniseringen och befolkningstillväxten skapar efterfrågan inom branschen, men samtidigt förutsätter stävjandet av klimatförändringen att man minskar på utsläppen. Enligt FN:s klimatprogram UNEP står byggnation och nyttjandet av byggnader för nästan 40 procent av världens koldioxidutsläpp från energianvändning.
Att öka användningen av trä som odlats på ett hållbart sätt inom byggnation minskar effektivt utsläppen. När trädet växer binder det koldioxid ur luften, vilket gör att husen som byggs av virket fungerar som långvariga kollager.
”Jag tycker att träbyggnation är ett gott exempel på en ekonomisk tillväxt, där man beaktar långsiktighet och kravet på minskade utsläpp”, säger Heinonen. ”En träbyggnad ger uttryck för miljövärderingar. Träet som material är också en metafor för natur, skog, hälsa, skönhet och värme.”
Med blicken modigt mot år 2050
Inom framtidsforskning undersöker man förändringar på fyra nivåer. Vid sidan av klimatförändringen, urbaniseringen och befolkningens tillväxt och åldrande, analyserar man vilka tendenser som anknyter till dessa megatrender. Inom byggnation är detta bland annat boendets ökande mångfald och flexibilitet, digitaliseringen och intelligenta byggnader samt nya gemenskaper och delandets etik. Dessutom finns det svaga tecken på saker som är på uppgång, samt rena överraskningar som man inte kan förbereda sig på.
Enligt Heinonen är det allra svårast att förutspå förändringarna i människornas livsstil och deras effekter på byggnationen.
”Boendet förändras inte så mycket, däremot kan livsstilen förändras avsevärt. Människorna har börjat fråga sig vilket material deras bostad är byggd av och hur energin används. Till exempel träbyggnation kan få ett enormt framtida uppsving i den här nya livsstilen, där man noggrant överväger det egna ekologiska fotavtrycket”, säger hon.
Heinonen uppmanar alla – även företagen – att granska sin verksamhet och dess effekter på längre sikt, ungefär 20–30 år.
”Vi måste blicka mot år 2050 och bedöma om den nuvarande byggnationen samt material- och energianvändningen är förenliga med de globala utmaningarna. Jag vill påstå att vinnarna inom affärsverksamhet är de företag som omformar sin egen verksamhet enligt hållbar utveckling och producerar produkter och tjänster i enlighet med denna modell”, konstaterar hon.
Eftersom framtiden inte är utstakad, utan man kan påverka den genom beslut och handlingar, måste man vid sidan av möjliga och sannolika scenarion också våga tänka på vilken slags framtid vi önskar oss. På så sätt skapar man idéer och möjligheter för utveckling av nya innovationer.
”Även om träbyggnation har många fördelar, krävs det goda exempel för att denna metod ska öka. Och då talar vi inte bara om traditionella timmerstugor, utan mångsidiga byggnader med alldeles nya koncept och ny estetik. Utvecklingen sker genom exempel och försök.”
Text: Janne Suokas